tisdag 26 februari 2013

Aktivera!!!

Förra veckan hade jag fruktansvärt mycket på jobbet. Jag var iväg ifrån 4 på morgonen till 7-8 på kvällen, och när jag kom hem så åkte Darling iväg till träningen eller jobb. Jag skulle mata och lägga töser, duscha och få i mig mat och sen blev det sängen för att upp och jobba vid 4 dagen efter. Helger blev upptagna med andra ansvar som skulle genomföras. Dom som blev lidande, i tidsbristen, va hundarna =(
Efter 9 dagar utan någon aktivering alls, så blev hundarna deprimerade. Inga glada svansar, dom bara låg i ett hörn och såg nästan ledsna ut........ Fruktansvärt
.
 Tycker jag läser och hör, rätt ofta, på forum i tidningar och ifrån andra hundfolk, att det inte är bra att aktivera sina hundar för mycket.
Jag tycker det låter lite konstigt för det måste väl ändå bero på vad för hund du har. Har du en hög-energisk hund så måste du aktivera den mer, har du en lugn hund så kanske den nöjer sig med mindre aktivering.

Vår Fiska lapphund kan absolut nöja sig med att ligga i trädgården en hel dag, utan promenader och annan träning medan Schäfern ligger och stress-flåsar som om det vore högsommar hela natten.
Syrrans Rottis hane kan få en ordentlig promenad, komma hem och sova 10 minuter och sen är hans energinivå på topp igen. Och då får hon ut och träna lite lydnad eller liknande. Min mor hade en Bichon Frise som tvär-vägrade gå på promenad om det va blött ute. Helst skulle hela promenaden vara på torr asfalt. Och Bichonen nöjde sig med det.
Svärmors Yorkshire terrier hade behövt konstant aktivering hela dagarna. Får inte han stimulans på en dag så flyger han runt som en raket i lägenheten.

När folk säger att för mycket aktivering inte är bra så tänker jag att man aktiverar över hundens fysiska förmåga. Att man pressar hunden längre än vad den klarar av, både styrke och konditions-mässigt. Det håller jag med om.... Men det är ju självklart!!

Å andra sidan så är hundarna anpassningsbara (till en viss gräns). Håller man hårt på t.ex 3 promenader på en timme, i veckan, så nöjer hundarna sig med det. Men ser man det ur en hälsosynpunkt så är jag övertygad om att både du och dina hundar behöver röra på er mer än så. En promenad på en halvtimme/timme varje dag i veckan gör bara gott för både hälsa och kontakt med hunden.

Vi försöker ge våra hundar en promenad varje dag och på helger tränar vi lite spår och lydnad. De gör bara gott och framförallt så tycker hundarna det är kul.
  








måndag 18 februari 2013

Lite tankar och bilder!

Hinner ju inte jämt att ge mig ut i skogen på promenader med hundarna, hur gärna jag än vill. Hade jag kunnat så hade jag varit ute i timtal i skogen. Rastat, lagt spår och sak-sök m.m!
Man har ju andra ansvarsområden i vardagen såsom barn, jobb, skola, träning, hus, trädgård och bilar som ska skötas om.
Men missförstå mig rätt, jag klagar inte, får bara lite dåligt samvete när hundarna blir åsidosatta.

Men för att hundarna ska få lite stimuli på en dag så grejar vi med lite simpla övningar här hemma i trädgården.

Slänger ut en näve godis, i snön, så dom får använda nosen lite.
Platsar hundarna och slänger ut en tennisboll i "dungen" vi har i trädgården, och sen släpper upp dom på kommando så dom får leta upp bollen.
Kastar tennisboll.
Gömmer godis runt om i huset och trädgården som dom får nosa upp.
Kontaktövningar.
Kamplekar.
Lite allmän lydnad. Fot, sitt, ligg, inkallningar och fritt följ m.m
Sist men inte minst, en laserpekare. Schäfern jagar pricken fram och tillbaka i trädgården och han springer så in i helvete!! Han är helt slut efter några vändor. Enda felet med det är att jakt-instinkten träder fram lite för mycket och schäfern "försvinner". Ögonkontakten försvinner. Men det ska vi snart få ordning på =)


 Navajo (V) Diablo(H)


Långvandring förra sommaren. Kurirleden 5 mil.
 

En stunds vila. Kurirleden.
 

Högt skitande =)
 

Testar den nybyggda altanen.


onsdag 6 februari 2013

En liten kort tanke.

Inget annat djur i vår del av världen rör upp så starka känslor hos människor som vargen. Säg varg och varenda människa har en åsikt.

Vargen har under århundraden skildrats som själva sinnesbilden för ondskan. Ja, ibland rent av som Djävulens, Hin Håles egen representant på jorden. Samtidigt härstammar "Människans bästa vän", hunden, direkt från vargen.

Citat: Rovdjurscentret, De 5 Stora.



tisdag 5 februari 2013

Kontakt

Igår kväll så fick den ena tösen magsjuka, spydde ner hela sängen och så fortsatte det in på sena natten.
På morgonen så började det mildras för Linnéa och ungefär när hon spydde sin sista gång så började Nellie med sin första och sen höll hon på hela dagen.
Så denna dagen har gått ut på att hålla barn som spyr, tvätta kläder och koka nappar, flaskor och leksaker för att få bort alla bakterier.
Nu sover tösera och jag sitter här och försöker förneka min egna magsjuka. Det är inte fråga om om utan om när, just nu.

Men.... sluta klaga =)
Schäferns trampdyna såg väldigt bra ut idag, så jag och hundarna unnade oss en kort promenad, trots feber och magsjuke-tankar.
Den blev absolut inte lång. Jag tror vi gick ungefär 1 km bara, men det tog nästan 1 timme. Tänkte att jag skulle träna lite kontaktövningar med hundarna (passa på när jag inte orkar träna dom fysiskt).

Börjar i bagaget på bilen.
Hundarna ska sitta ner när jag öppnar, vara lugna och hålla ögonkontakt med mig innan jag säger varsågod. Här belönar jag inte med godis, jag tycker belöningen ligger i att dom får hoppa ut.
Sen innan vi börjar gå så står jag still bakom bilen tills hundarna börjar undra varför vi inte rör på oss. Efter en stund så ledsnar dom och när dom kommer och söker kontakt så är jag beredd med godis.

Nu när vi går iväg så är hundarna alltid lite stissiga och har mycket energi och efter en 100 meter så kan avståndet mellan mig och hundarna bli lite långt. Jag vill ha "avstånds-kontakt", att hundarna stannar upp och kollar efter mig lite då och då, men i början på promenaden kan det brista lite. När avståndet är för långt och kontakten för dålig så gör jag 90 grader och går rätt ut i skogen, 10 till 20 meter och sätter mig på huk. Efter en stund så saknar hundarna mig och kommer som skjutna ur en kanon. Likadant där, lugna och ögonkontakt innan vi börjar gå igen.

Nu när dom har lugnat ner sig och håller bra avstånd med bra kontakt så kör vi nästa övning.
När hundarna är framför så stannar jag, vänder mig om och väntar tills hundarna kommer runt och tar ögonkontakt. Jag gör dock inte den för många gånger under en promenad, det kan lätt bli tråkig för det händer inget spännande.

Sist men inte minst så kör vi det basala.
En godis i öppen hand i höjd med hundens huvud. Varje gång hunden försöker ta godisen så knyter jag handen och öppnar när hunden håller tillbaka. Fortsätter så tills hunden tar ögonkontakt och då får den godisen.

Ett tips som är bra för att få lugna hundar i skogen är att gå en sträcka, vända och gå tillbaka samma väg. Inte gå en slinga runt.
När man går sträckan tillbaka så finns det inga ny upplevelser för hundarna. Inga nya lukt och synintryck. Dom har ju redan luktat och sett allt första gången vi gick där. Hundarna blir lugnare och man kan passa på att berömma och uppmuntra det beteendet, i massor!

*Ta tips ifrån allt och alla och utveckla det bästa för dig och din hund* 

måndag 4 februari 2013

Veterinärer

Jag tror att det är fyra dagar sen nu.
Jag vaknade vid 4, halv 5, gick ner för att förbereda mig själv för avfärd mot jobbet. När jag kommer in i köket så möts jag av 3 ordentliga bajshögar.
Jag vet inte vilken hund det är som har gjort det, båda två verkar glada, pigga och fulla av energi. Men jag släpper ut hundarna medan jag torkar golven och gör i ordning mig själv.

Sen fram emot 8 tiden så ringer Sussie och berättar att hela finrummet är nerbajsat och att Navajo inte kommer ner ifrån övervåningen när hon kallar på honom. Vi kommer överens om att vi ska avvakta lite och Sussie åker iväg till skolan.
Sussies syster ska passa våra töser under förmiddagen så hon förklarar läget angående Navajo och att hon måste ringa om Navajo blir sämre.

Runt lunch så ringer Sussie igen.
Navajo har knappt lämnat sin plats och dom få gångerna han rör på sig så stödjer han inte på ena bakbenet.

Nu kommer vi in på veterinärer.
Hur kan vissa veterinärer som jobbar med hundar vara så dåliga på hundar. Navajo är en väldigt stabil hund men nu är han lite reserverad p.g.a smärta. Sussie och Navajo sitter i väntrummet, veterinärer kommer ut och berättar att det är deras tur. När Sussie ställer sig upp så rusar veterinären fram med armar i luften, ställer sig över Navajo och "skriker" HEEEEEEEEEJ NAVAJO!!! Samtidigt som han lyfter upp honom..........????.........
Sussie såg på Navajo att detta va fruktansvärt obehagligt men snäll som han är så gjorde han inget. Hade det varit Diablo istället så hade han nypt veterinären på första bästa ställe.
I min värld så ska veterinären komma fram (lugnt och sansat) och hälsa på Sussie och låta Navajo få en chans att lukta på honom. Ge Navajo en chans att få en bild av vad detta är för människa. Veterinärer behöver inte bry sig om hunden innan det är dags för undersökning.

Hur som haver så gjorde veterinären en undersökning (bla röntga magen) och kommer fram till att han har lite mycket gaser. Gaserna leder till en liten infektion i kroppen som har satt sig just på benet (antog han, hatar när veterinärer och barnläkare antar). Men vi fick en pasta som han skulle få, oralt, två gånger om dagen i tre dagar. Nu har dessa dagar gått och Navajo är bra i både ben och mage.

Detta spektakel kostade oss 2700 kr och nu när vi gick ut i trädgården så såg vi att blodigt tassavtryck i snön. Schäfern har skurit upp en trampdyna!!!